no love lost.

Ibland önskar man att vissa människor kunde äta arsenik.

För att inte tvångsmata dem kan man lyssna på världens bästa låt och bara bli väldigt lycklig över vad människor kan skapa (saker som växthuseffekten räknas inte):


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0