koldioxid!

ÅRSRESUMÈ: Jag började gymnasiet, köpte en systemkamera, hade samma sorts hårspännen från Glitter i luggen månad efter månad och började gilla ost. I år har jag lovat min mor att något radikalt ska hända. Kanske klipper jag håret kort. Kanske slår jag världrekordet i tetris.

om jag var världens diktator skulle jag bestämma att det är förbjudet att bli sur när man själv inte kan kompromissa.

Den som är bra nog att veta vilken skiva det är får en osynlig glassmaskin.

Babyshambles till Hultsfred!
Ses där!

The Holloways - Fuck ups.

jag har blivit deprimerad. music management eller bildjournalistik? jobb inte direkt eller jobb direkt? flytta eller inte flytta?
ingenting spelar någon roll. ingenting är roligt. så känns det. mamma säger att det är juldepression.

Tack för alla julklappar och god mat och trevligt sällskap!
Tack Jesus för att du föddes och jultomten samt givmild släkt.

God jul, barn!
Inte vann vi något alls, dock kan man väl glädja sig åt att vinet smakade och att jag och min syster är så rolig tillsammans.
Nu ligger en katt och ett syskon och sover i min säng på inte så jättemånga centimetrar. Själv lyssnar jag José González, skriver elaka ord i ett Worddokument och dricker det upp det sista.

Ikväll blir det Bingolotto i mina blodigelstights.

The Horrors + Mighty Boosh = hur roligt som helst.
Kommit över avsnittet, jag avlider!

Imorgon ska jag transportera mig ner till en lokal Second Hand-butik. Såg ett antal finfina lusekoftliknande objekt där för ett antal veckor sedan, hoppas något finns kvar. Med tanke på att det enbart är tanter som svänger sina lurviga där så har jag förhoppningar.

Idag är det revolution på rubriksraden!
(Detta mest på grund av bristande fantasi och stress)

Idag är jag fortfarande hjärnskakad. Det innebär att jag har all tillåtelse i världen att ha på mig min prinsesskjol till en blå och nopprig träningsoverallsjacka samtidigt som jag lyssnar på en viss ung herr Treays version av A New England i en Fisher Price-bandspelare.
Det gör jag också.

The Mighty Boosh räddar alla kvällar.

När jag gick i åttan fikade jag på Wayne's allt för ofta vilket inte var bra för min plånboks hälsa. På Wayne's fanns pajbitar för 63 kronor styck och coola fikamänniskor. Man kunde ju till och med skåda Arwen från toppmodell då och då. Där satt man i de blåa sofforna med en kaffe latte med soja och vaniljsmak som man egentligen inte gillade, bara för att det var coolt och inne och tufft och bra. Nu har jag inte varit där på hur länge som helst, trots att jag har rabattkuponger på deras tonfisksallad.